Enligt en brittisk undersökning är Finland världens framgångsrikaste land (Sverige tog tredje plats i samma undersökning). Detta beror inte endast på ekonomiskt läge utan även på trygghet samt fungerade demokrati och förvaltning. Jag bara undrar hur dåligt folk egentligen känner Finland. Daily Mail skriver nämligen att Finland är känd för sina iglos!
Läs mer om denna undersökning här.
Hyvää huomenta. En muistakaan, koska olen viimeksi ollut näin huonolla tuulella aamulla. Pääsin ylös sängystä vaivoin, sillä valvoin myöhään eilen illalla valmistautuessani projektityöni suulliseen osuuteen.
Kun pakkasin laukkuani, havaitsin että olen kadottanut muistiinpanovihkoni, jossa on koko tämän syksyn kaikki muistiinpanot. En tiedä, koska on aika panikoida, sillä vihko on elintärkeä tämän kurssin kannalta.
Ulkona luonnollisesti satoi tihkuttamalla, sukkani kastuivat matkalla metrolle, ihmiset kävelivät epäloogisesti puikkelehtien, enkä päässyt kenenkään ohi. (Tunnustan, yritin purkaa ärtymystäni käyttämällä tavallista väkivaltaisempaa kyynärpäätaktiikkaa, mutta jäin tästä huolimatta ihmisten taakse.)
Päästyäni yliopistolle, havaitsin että seminaariluokka oli tyhjä. Paniikissa juoksin A-talon tietokonesaliin tarkastamaan aikatauluani, aivan toiselle puolelle isoa yliopistorakennusta, ja näin että päivän luokka oli vaihdettu D-taloon. Minulla oli kaksi minuuttia suullisen esitykseni alkuun; kiidin pitkin käytäviä talvitakki päälläni, ja oikeaan taloon päästyäni (minuutin yli yhdeksän), olin aivan hiestä märkä. Huolimattomuuttani, myöhästymistäni ja hikisyyttäni häveten avasin luokan oven – vain huomatakseni, että tämäkin luokka oli tyhjä.
Tässä vaiheessa minun teki mieli pillahtaa itkuun, sillä olin auttamattomasti myöhässä pakollisesta suullisesta esityksestäni eikä minulla ollut aavistustakaan, missä minun pitäisi olla. Juoksin takaisin tietokoneille yrittäen samanaikaisesti soittaa kurssikavereilleni. Kukaan ei vastannut. Kun katsoin aikataulua uudestaan, huomasin että luokan lisäksi myös seminaarin alkamisaika oli muutettu. Olin neljä tuntia etuajassa.
Igår kväll var väldig trevlig. Jag var på bio med min kompis Evelina och sen blev det en drink på Söder och mycket tjejsnack. Vi såg ”Bröllopsfotograf” och ärligt pratat hade jag inte så stora förväntningar men jag blev positivt förvånad. Jag som kommer från en liten by tyckte att filmen gav en riktigt realistisk bild på småstadslivet, både i positivt och negativt hänseende.
Jag vill aldrig flytta tillbaka min hemstad i Finland på grund av atmosfären är otroligt beklämmande där. Många har aldrig bott någon annanstans men vill inte heller se hur livet ser ut utanför staden. Många säger att de är nöjda med sina liv när egentligen handlar det om att de känner sig bekväma att inte ändra på någonting.
De som ville utvecklas, studera vidare och förverkliga sina drömmar, har flyttat därifrån. Säkert en del har medvetet valt att fokusera på ett familjeliv i en trygg småstad men det finns många som har helt enkelt accepterat situationen och glömt bort alla sina drömmar. I en småstad finns det många sorgliga människor som inte tror på sig själva. (I storstäder finns det däremot många som tror lite för mycket om sig själva…)
Jag tycker att det är mysigt att åka tillbaka då och då. Allt är precis som förut. När jag tar bussen från Åbo till Sastamala åker jag genom hela staden och brukar få väldig motstridiga känslor. Jag passerar min gamla skola, småbutiker, fjortisar som hänger vid centrumet, stranden som var den enda mötesplatsen under somrarna, idrottsplatsen, dansskolan och huset där arrangerades allt möjligt från ungdomsdisco till bröllopsfest. Jag kommer ihåg mina dagar som tonårig och samtidigt känner jag mig väldig utanför; jag har blivit helt enkelt bortsuddad. Känslan är obehaglig dock jag saknar inte tillbaka heller.
Jag tycker att man inte ska glömma vart man kommer ifrån. Jag är stolt över att vara finsk och uppvuxen i en småstad. Småstäder uppfostrar äkta människor med hjärta på rätt plats och dessa egenskaper vill jag behålla för alltid.
Oj jag har saknat den riktiga Dragons spririt! Ikväll rockade vi. Dock jag fick ett smäll på nyckelbenet (igen) men jag tror att det gick inte så illa den här gången utan det blir nog endast ett mäktigt blåmärke. Nu har jag massor av extra energi men jag måste väl försöka gå och lägga mig i tid.
Helgen blir rätt lugn för min del. Jag jobbar imorgon och på kvällen ska jag på bio. Söndag blir förhoppningsvis en effektiv plugg- & städdag (eller alternativ bara hemmachill i mjukisar…).
Jag verkligen älskar att få använda mina lagkunskaper i riktiga livet!
Jag köpte en dvd-spelare i september och nu när jag använde spelaren andra gången, gick den sönder. Först försvann ljudet och efter jag stängde av spelaren, gick det inte att sätta på den igen. Filmen som jag hade hyrt var fortfarande fast i spelaren. Jag åkte direkt till butiken och fick ett svar att de måste skicka spelaren vidare och att det kommer att dröja flera dagar innan jag kan få filmen tillbaka. Butiksbiträden sade att butiken svarar endast för dvd-spelaren och inte är ersättningsskyldiga för kostnader för filmen. Vad säger konsumentköplagen då?
Jag fick rätt, folk brukar ju bli lite rädd när man börjar rabbla paragrafer :P